Hur börjar vatten
•
Vatten
Vatten förekommer helt naturligt i tre olika former, eller aggregationstillstånd: som gas (ånga), som vätska (flytande) och i fast form (is). När vatten fryser till is tar det mer plats. Det beror på att vattenmolekylerna då bildar ett regelbundet mönster, det vill säga en kristall, där det finns tomrum mellan molekylerna. När isen smälter lägger sig molekylerna åter lite huller om buller. Då kommer de också närmare varandra. Med andra ord är is lättare än flytande vatten, det vill säga har lägre densitet. På så vis är vatten ovanligt. De flesta andra ämnen har högre densitet i fast form än i flytande. När isen om vintern lägger sig över sjöar, och i bland även havet, fortsätter djurlivet under ytan. Isen isolerar från den kalla luften och under istäcket kan fiskar och andra djur fortsätta att simma och hitta föda. En annan viktig egenskap är att vatten kyler bra. Det låter ju inte så konstigt att kallt vatten känns kallt. Men vattnet kräver mycket energi för att vä
•
Vattenånga
Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd. Vattenånga bildas antingen när flytande vatten avdunstar eller när fast issublimerar. Vatten avdunstar lättare ju högre temperaturen är. Motsatt övergår vattenånga till vätska igen (kondenserar) lättare vid lägre temperatur. På jorden är vattenånga en av faserna i vattnets kretslopp i hydrosfären. Vattenånga är inte synligt för blotta ögat, men man kan se den indirekt, exempelvis som bubblorna i kokande vatten. "Synlig vattenånga" över kokande vatten är i själva verket inte ånga, utan kondenserade små vattendroppar i vätskefas (dimma) på samma sätt som molnen på himlen.
Generella egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Den maximala mängden vattenånga luften kan innehålla vid en viss temperatur kallas mättnadsvärdet. Blir mängden vattenånga större än mättnadsvärdet övergår en stor del av vattenångan till vatten – kondenseras. Andelen vattenånga i luften kallas luftfuktighet, vilken ma
•
Vatten
Grundvatten är det vatten som finns där jordens porer och bergets sprickor är helt vattenfyllda.
Konstgjort grundvatten
Om det inte finns tillräckligt stora grundvattenmagasin kan man göra så kallat konstgjort grundvatten. Då pumpar man vatten från till exempel en sjö till en bassäng med grus och sand. Vattnet får sedan långsamt transporteras genom sand- och gruslager – på samma sätt som regnvattnet renas på sin väg genom jordlagren till grundvattenmagasinet.
Där det inte finns tillräckligt med grundvatten eller några möjligheter att göra konstgjort grundvatten får man istället använda vatten från sjöar och vattendrag. Detta ytvatten kräver omfattande behandling och rening som sätter en egen prägel på vattnet.
Var finns grundvattnet?
I Sverige finns det grundvatten överallt i jordlagrens porer och ber