Hur bajsar förlamade
•
Åtgärder vid förstoppning
Kost och kostanamnes
Förändring av kost, vätskeintag och fysisk aktivitet kan hjälpa vissa personer men det vetenskapliga underlaget för åtgärderna är svagt. Svagt vetenskapligt underlag är dock inte att likställa med bevisad avsaknad av effekt utan kan också betyda att det i dagsläget saknas tillförlitlig kunskap.
För att få en uppfattning om personens kostvanor exempelvis intag av kalorier, vätska, fiberrik kost som frukt, grönsaker och fullkornsprodukter, inhämtas kostanamnes vilken med fördel utgår från kostdagbok. Anamnesen utgör grunden för kostråd. Sträva efter regelbunden måltidsordning.
Rekommendationen är att äta frukt och grönsaker varje dag. Torkad frukt, plommon, fiberberikat bröd och gröt kan vara ett förstahandsval vid trög mage. Fiberintag (framförallt olösli
•
Tarm
Det gynnar en bättre tarmfunktion. Kroppen behöver en bra mix av näringsämnena kolhydrater, protein, fett, vitaminer, fibrer och vatten. När det gäller fibrer är det individuellt hur mycket som är lagom. De flesta människor har för liten andel kostfibrer i maten för att det ska vara hälsosamt och bra, men för mycket fibrer kan ställa till med problem för tarmen, särskilt vid ryggmärgsskada.
Att öka vätskeintaget vid en funktionell förstoppning har inte visat sig ha tillräcklig effekt för att kunna rekommenderas. Däremot gäller det att normalisera vätskeintaget. Ca 1,5-2 liter per dag är lagom för de flesta (mer om det är varmt eller om man tränar hårt). Frukt och grönsaker innehåller också mycket vätska. Om man mäter urinmängderna under ett dygn får man ett bra mått på hur mycket vätska man fått i sig.
En regelbunden måltidsordning med tre huvudmål och mellanmål är gynnsamt. Att småäta hela tiden startar inte tarmrörelserna på samma sätt som en portion normal mat gör. Fette
•
ALS - Symtom vid amyotrofisk lateralskleros
Det patienten märker vid ALS är en svaghet som börjar någonstans, ofta i en hand eller i en fot. I början förstår man inte vad det är. Det slår inte till plötsligt, utan successivt: man blir allt fumligare, tappar saker, snubblar till exempel över en mattkant.
När patienten känner av detta så räknar man med att ungefär 80 procent av nervcellerna redan har gått under. Sjukdomen börjar långt innan patienten känner av symtomen, kanske ett år före. Exakt när det börjar vet man inte, eftersom man inte vet orsaken till sjukdomen.
Sjukdomen kan till exempel också börja i svalget. Patienten får problem att tala, talar sluddrigare, talar mer nasalt, får svårt att svälja. Detta blir mer påtagligt med tiden, patienten kanske går ner i vikt, kan kanske fortfarande vara uppe och gå och röra sig, men får allt svårare att tala. Läs om att få diagnos.
Förlopp vid ALS
Oavsett i vilken form sjukdomen börjar, sprider sig en svaghet i kroppen. Försämri