Hur bra är mbt
•
Stå & Gå med MBT
När du har skaffat ett par nya MBT skor vill du såklart få ut så mycket utav MBT-funktionaliteten i dem som möjligt. Det är därför mycket viktigt att du vänjer dig vid det nya sättet att stå och gå innan du börjar använda skorna till vardags.
MBT fungerar som ett träningsredskap för din kropp, och vi förstår att allas muskler reagerar olika på den omställning skorna ger. Därför har vi skrivit ihop den här guiden för att hjälpa dig som ny användare av MBT att gå rätt tillväga.
Det är mycket vanligt bland nya användare att uppleva en lätt yrsel när de precis börjar använda MBT. Det är också vanligt att man får träningsvärk, särskilt i vad-, lår-, sätes-, rygg- och magmusklerna. Detta är tecken på att muskler hela vägen från fötterna till nacken aktiverats, och ömheten kommer avta när kroppen vant sig vid det nya gångsättet - precis som när man börjat gå till gymmet.
Vi rekommenderar att du introducerar användningen av dina nya MBT-skor succesivt.
•
MBT (Mentaliseringsbaserad terapi)
Målgrupp: Vuxna med personlighetssyndrom, med eller utan samsjuklighet. Barn och ungdomar med självskadebeteende, låg impulskontroll eller svårigheter med affektreglering
Typ av metod: Insats
Initialt utvecklades MBT för behandling av emotionellt instabilt personlighetssyndrom hos vuxna, men har sedan utvecklats och används idag för behandling av flera personlighetssyndrom, exempelvis antisocialt personlighetssyndrom. Samsjuklighet med exempelvis depression, ångestsyndrom, komplex PTSD, substansbruk eller ätstörningsproblematik är inte ett hinder för behandling.
Det finns även MBT-A för ungdomar, MBT-C för barn och MBT-F för familjer, då man arbetar med exempelvis relationen mellan barn och förälder, självskadebeteende, impulskontroll eller affektreglering
Målgrupp
Vuxna med personlighetssyndrom, med eller utan samsjuklighet. B
•
Nya löparskor från MBT
Häromdagen läste jag Stefan Larséns krönika om dopning. Den handlade om hur fusk tar bort lust, förstör och bryter ner människor. Idrott handlar till stora delar om att vinna och en del vill vinna till varje pris. De tar stora risker och bryr sig inte om alla människor – motståndare och anhöriga – som drabbas. Det finns psykopatiska drag i detta beteende. Vi kanske har det värsta bakom oss, men det kan också vara så att det blir värre. Redan nu kan man dopa hjärnan.
Jag har fuskat
Jag fuskade några gånger i högstadiet. Jag skrev fusklappar inför en del prov. I stället för att plugga inför proven läste jag hellre om universums gåtor och om Alexander den store eller bara satt och drömde. Men jag behövde aldrig använda fusklapparna. Jag kommer fortfarande ihåg de millimeterstora texterna på lapparna: Beethoven föddes i Bonn 1770 och Atman uppgår i Brahman. Genom att skriva etsade sig fakta fast i min hjärna (och verkar fortfarande sitta fast