Hur talar äldre
•
Med tanke på hur befolkningsstrukturen i Finland ser ut finns det överraskande lite forskning om äldre och språkanvändning. Det vill författarna och redaktörerna som har medverkat i boken Vanhuus ja kielenkäyttö (”Ålderdom och språkanvändning”) råda bot på. Camilla Lindholm, professor vid Tammerfors universitet och en av redaktörerna för boken, säger att det viktigaste är att öka medvetenheten om hur viktig den språkliga aspekten är när vi talar med och om äldre, till exempel i servicesituationer och inom demensvården, men också i medierna.
Ögonkontakt och förnamn
– Det kan handla om enkla saker som man bara behöver bli medveten om, säger Lindholm och refererar till sin egen studie i boken där hon analyserar videoinspelningar från servicehem. Till exempel kan ögonkontakt vara väldigt viktigt när man talar med en person med minnessjukdom, men det är lätt att glömma bort och då kan budskapet gå förbi.
Att använda förnamn kan också ha en viktig funktion. Dels hjälper det persone
•
Det finns många olika varianter av det svenska språket. Hur du väljer att använda ditt språk påverkas av många olika saker; bland annat av var du är uppväxt, din sociala ställning och din ålder. Du använder säkert inte heller samma sorts språk i alla sammanhang. Hur du vill att andra ska uppfatta dig påverkar inte bara hur du beter dig, men också hur du använder ditt språk. Beroende på i vilket sällskap du befinner dig kan ditt uttal, din ordböjning, dina ordval och din meningsuppbyggnad skilja sig. Forskning om språkets variationer kallas för språksociologi.
När man forskar inom området sociologi generaliserar man hur olika gruppers språk skiljer sig åt. Man beskriver ett slags medelvärde för en grupp. Det är alltså inte skrivet i sten att man uttrycker sig på ett visst sätt för att man tillhör en viss grupp. Hur grupper väljer att uttrycka sig skiftar också över tid.
Dialekt
Dialekter är skillnader i språket som beror på var i landet man befinner sig. Värmländska, göteborgs
•
övertyga de äldre
Jag och mina kompisar använder dagligen slangord och diskurspartiklar såsom "fett" och "typ". Vi gjorde det senast igår när vi pratade om vilken tid vi kom hem igår. Jag sade "typ 12" och en kompis sade "oj, fett tidigt!". Ungdomsspråket är morgondagens språk. Det är nyskapande och speglar den nya tiden vi lever i.
Ungdomar måste respektera äldre människor med hänsyn till deras erfarenhet men samtidigt måste äldre människor anpassa sig till ungdomsspråket och släppa fram ungdomars kreativitet.
Att säga ja, okej eller jag håller med kan det räcka att nicka samtidigt som konversationen fortgår. Nu kanske ni tycker “gud så oförskämt” eller “hur ska man då veta att man faktiskt lyssnar?”. Idag nickar ungdomar samtidigt med ett kort “mhm” under samtalet. Det gör att motparten oavbrutet kan fortsätta berätta sin historia eller berättelse till mig istället för att riskera att komma av sig, OCH utan