Hur går årstiderna
•
Årstid
Årstiderna är inom väderförhållandenaårets fyra delar, nämligen vår, sommar, höst och vinter.[1] Dessa fyra årstider kan delas in på flera olika sätt, till exempel astronomiskt, kalendariskt eller klimatologiskt.
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Astronomiskt sett motsvarar årstiderna var sin fjärdedel av jordens omloppsbana runt solen. Våren börjar då vid vårdagjämningen cirka 20–21 mars, sommaren har sin början vid sommarsolståndet cirka 20-21 juni, hösten vid höstdagjämningen cirka 22-23 september, och vintern vid vintersolståndet runt den 21-22 december. Detta indelningssätt används som standard i många engelsktalande länder men kallas där för astronomisk indelning vilket inte bör blandas ihop med den klimatologiska indelningen som är standard i många andra länder till exempel i Sverige, Finland, m.fl. [källa behövs] En kalendarisk indelning sker efter årets månader där vårens månader är mars, april och maj, sommaren: juni, juli,
•
Lutande axel
Årstiderna orsakas av att vår planets axel lutar 23,5 grader från vertikalplan. Under vintern till exempel lutar vi på norra halvklotet bort från solen (och får mindre solljus) medan vi lutar mot solen (och får mer solljus) på sommaren.
Ur vårt perspektiv känns det som om jorden inte alls rör sig, fast den både roterar en gång om dagen och går runt solen en gång om året. Om du satt vid jordens ekvator skulle du snurra med resten av planeten i 1 667 km i timmen. Samtidigt färdas jorden i sin bana runt solen i 108 000 km i timmen.
Varierad temperatur
Temperaturen på vår planet kan variera ganska mycket (fast inte så mycket som på Merkurius som har den största temperaturvariationen av alla planeter). Antarktis (Vostok, Antarktis, den 21 juli 1983) har den kallaste temperaturen hittills uppmätt; -89°C. Den högsta temperaturen uppmätt är 56,7°C (Death Valley, Kalifornien, USA) den 10 juli 1913. Medeltemperaturen för vår planet är ungefär 14°C.
Vi är lyckligt lottade som
•
Kolla vädret idag – sök på din ort
Men varför har vi då årstider?
Jorden roterar kring sin egen axel. Eftersom jordaxeln lutar så blir dygnets ljusa timmar fler under vår/sommar och betydligt färre under höst/vinter. Men den varmare/kallare årstiderna styrs i regel av vinkeln på den inkommande solstrålningen. På sommaren blir vinkeln mindre och solen värmer därför betydligt mer.
Januari-mars så går vi mot ljusare tider och dagarna blir allt längre. Den meteorologiska våren anländer nu vanligtvis Götaland och östra Svealand.
Vårdagjämning (20 mars)
Vid vårdagjämningen så blir natten och dagen ungefär lika långa. Jordaxeln är då varken riktad mot eller bort från solen.
April – juni så sprider sig vårens ankomst vanligtvis till hela landet. Även sommaren börjar normalt anlända redan första eller andra veckan av maj vid Götalandskusten.
Sommarsolståndet (20/21 juni)
Vid sommarsolståndet ”tittar” den norra hemisfären mot solen (jordaxeln är riktad rakt mot solen). Det b