Hur uppstår kärnfusion
•
Kärnenergi
Med kärnenergi eller nukleär energi avses den bindningsenergi som håller atomkärnorna samman. Denna energi kan frigöras genom tre exoenergetiska (eller exoterma) processer:
Kärnenergin bidrar till atomkärnornas massa. Omvandlingen kärnmassa till fri energi sker enligt den berömda E = mc2 formeln, här skriven som ΔE = Δmc2, där ΔE = frigjord energi, Δm = masskillnaden, och c = ljushastigheten i vakuum (en fysikalisk konstant). Kärnenergi upptäcktes först av den franske fysikernHenri Becquerel år 1896, då han fann att fotografiska plåtar, som hade förvarats mörkt nära uran blev svärtade som röntgenplåtar, vilket helt nyligen hade upptäckts 1895.[1]
Fission
[redigera | redigera wikitext]Fission innebär klyvning av tunga atomkärnor som till exempel uran-, torium- eller plutoniumisotoper. Fission kan uppstå spontant, eller induceras genom att atomkärnan upptar en neutron eller någon annan partikel. Vid spontan kärnklyvning h
•
Denna artikel behandlar ämnet fusion med avseende på teknik och användningsområde. Inledningsvis beskrivs den allmänna fusionsteorin. Vidare beskrivs hur ett fusionskraftverk av tokamak-typ skulle fungera. Avslutningsvis görs en jämförelse av ett fusionskraftverk och ett kärnkraftverk med avseende på kärnavfall, miljö och strålning samt en kort beskrivning av den planerade framtida forskningen kring fusion.
Fusion är den energi som driver solen och stjärnorna. Fusion sker då lätta ämnen, till exempel vätekärnor, smälter samman till tyngre ämnen, samtidigt som enorma mängder energi frigörs. För att detta skall kunna ske krävs extremt höga temperaturer och tryck. I solen och stjärnorna gör starka gravitationskrafter det enkelt för fusion att ske naturligt. På jorden är det mycket svårare att up
•
Kärnfusion
Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor. På grund av de små atomkärnornas låga bindningsenergi per nukleon kan man "tjäna" (frigöra) energi om man slår ihop två små kärnor till en tyngre. I stjärnor förekommer kärnfusion i mitten av stjärnan, och det är detta som är deras energikälla. På jorden förekommer fusion i större omfattning endast i vätebomber, men mycket pengar och forskning har lagts ner på att kunna använda fusion som praktisk användbar energikälla, precis vad som har skett med fission (kärnklyvning). För att fusion ska kunna ske måste först extrema temperaturer och tryck uppnås, vilket bland annat den planerade reaktorn ITER ska försöka åstadkomma. Att kunna genomföra fusion under mindre extrema förhållanden och skala vore en upptäckt med ännu längre gående konsekvenser för världens energiförsörjning, se vidare kall fusion.
Ur fusionsprocessen kommer energi framförallt ut som kinetisk energi för kärno