Hur många rödlistade
•
Negativ trend för Sveriges biologiska mångfald – skogsavverkning och igenväxning största hoten
Idag släpptes Rödlistan 2020 – en genomgång av 21 700 arter i Sverige och hur det går för dem. Resultatet visar att antalet rödlistade arter blir allt fler, att skogsavverkning och igenväxning är de största hoten, att det går allt sämre för Sveriges fåglar och i Götaland och Svealand är andelen formellt skyddad natur mycket låg – inte minst när det gäller skog som ej får avverkas.
Annons
Av de 21 700 arterna som bedömts är 4 746 nu rödlistade, en ökning från 4 273 i förra rödlistan, som är från 2015.
– Även om klimatförändringar fått större betydelse under 2010-talet är det fortsatt avverkning och igenväxning som är de klart viktigaste påverkansfaktorerna för Sveriges arter. Klimatförändringar får främst genomslag i rödlistan för nordliga arter, särskilt bland mossorna, skriver ArtDatabanken.
Skogsbruket ett stort hot
Av de bedömda skogs- och jordbruksarterna är u
•
Sammanfattning Rödlista 2020
I Rödlistade arter 2020 har 4 746 av 21 740 bedömda arter klassats som rödlistade (NT, VU, EN, CR, RE eller DD) varav 2 249 arter som hotade (VU, EN eller CR). En bidragande orsak till att antalet rödlistade arter ökat är att fler arter har bedömts, men andelen av de bedömda arterna som är rödlistade har också ökat jämfört med tidigare rödlistor. Ökningen har varit gradvis senaste 20 åren och visar på en negativ trend för den biologiska mångfalden. Även om klimatförändringar fått större betydelse under 2010-talet så är det ändå avverkning och igenväxning som är de klart viktigaste påverkansfaktorerna för Sveriges arter. Klimatförändringar får främst genomslag i rödlistan för nordliga arter särskilt bland mossorna. Några ljuspunkter går ändå att se, till exempel har situationen för utter och havsörn förbättrats tack vare minskade utsläpp av miljögifter och även för flera arter fladdermöss visar det sig gå bättre, till stor del
•
Bråttom att vända trenden – fler rödlistade arter hotas
Antalet rödlistade arter i Sverige har ökat med 11 procent på fem år. Det visar SLU Artdatabanken i den nya rödlistan som publiceras idag. Det går bättre för till exempel utter och havsörn, men sämre för skalbaggar, fjärilar, mossor och flera fågelarter. Människans verksamhet på land och i vatten är orsaken och det är dags att vända trenden, menar WWF.
Gammelskogen är artrik - men avverkning och igenväxning i skogs-och jordbrukslandskapet gör att fler arter hotas och hamnar på rödlistan. Foto: Ola Jennersten /WWF
– Det är positivt att det går ganska bra för flera däggdjur och groddjur. Däremot är läget kritiskt för en rad växter och djur som hotas av vår mark- och vattenvändning. Det är bråttom med kraftfulla åtgärder för att vända trenden, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
I Artdatabankens granskning av nära 22 000 av landets arter är drygt var femte (22 procent) rödlistad, en ökning från 4 273 till 4