Hur många arme har

  • Top 30 starkaste militär
  • Försvarsmakten nyheter
  • Europas starkaste krigsmakter

    • •

    Totalförsvarsplikten

    Vi som bor i Sverige har en del skyldigheter och plikter. En av dem är skolplikt och en annan är totalförsvarsplikt. Skolplikt betyder att man ska gå i skolan och totalförsvarsplikt har med landets försvar och funktion att göra.

    De plikter som finns under totalförsvarsplikten kallas för värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Totalförsvarspliktig är du från början av det kalenderår du fyller sexton år till slutet av det kalenderår du fyller sjuttio år.

    Värnplikt är enkelt förklarat en plikt där du som militär försvarar Sverige. Du genomför en grundutbildning med värnplikt hos Försvarsmakten. Efter grundutbildningen blir du krigsplacerad och ska komma till ditt förband om och när regeringen beslutar om höjd beredskap eller mobilisering.

    Du kan även bli kallad till repetitionsutbildning. Det är en utbildning för att underhålla och förnya de kunskaper du fått under grundutbildningen.

    Civilplikt är den civila motsvarigheten till värnplikt. Du tjänstgör d

    •

    Armé

    Uppslagsordet ”här” leder hit. För skulpturen av Ebba Matz, se Här (skulptur).

    Armé eller här är vanligtvis samlingsnamnet på en stats markstridskrafter eller landkrigsmakt,[1] till skillnad från luftstridskrafterna (flygvapen) och sjöstridskrafterna (örlogsflotta/marin). En armé kan också vara en större enhet inom ett lands krigs-/försvarsmakt omfattande en eller flera armékårer och understödjande förband.

    Etymologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet "armé" kommer från fornfranskansarmee som i sin tur ytterst härrör från latinetarma (vapen').[1] Ordet har kommit in i svenska språket under 1600-talet och alltmer trängt undan den äldre germanskasynonymenhär (fornnordiska: herr; plural: härar). Begreppet "här" är dock fortfarande vanligt inom flera andra germanska språk, såsom danska: hær, norska: hær, tyska: heer, etc.

    Andra historiska begrepp är bland annat landgätsla (fornnordiska: landgæzla).[2]

    Nationella

    •

    USA starkast men Kina knappar in

    Den första DEO gavs ut år 2016 och mätte i första hand militära utgifter. När det år 2023 är dags för den fjärde upplagan har DEO utvecklats till en studie som bedömer stormakters militära styrka även utifrån ekonomiska resurser, vapenmängd och vapenkvalitet. Rapporten gör också en bedömning av trender fram till år 2030. Beställare är Försvarsdepartementet. Data kommer främst från SIPRI, IISS och IMF*.

    Rapporten fokuserar på fem stormakter/regioner. I dess inledning lyfts tydliga trender fram, som att:

    • USA har ett betydande militärt övertag, och kommer att ha det även efter år 2030, men...
    • Kina har fyrdubblat sina militärutgifter sedan år 2000 och kommer sannolikt att minska gapet till USA fram till år 2030.
    • Ryssland har lagt stora resurser på sitt försvar, men ådragit sig stora förluster under invasionen av Ukraina. Dessa förluster måste ersättas, samtidigt som Ryssland står under sanktioner.
    • Indien har kraftigt ökat sina försvarsutgifter och