Hur stor stråldos
•
Din skolas prenumeration har gått ut!
Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.
KÖP PREMIUM
Så funkar det för:
Elever/StudenterLärareFöräldrar
Din skolas prenumeration har gått ut!
Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@eddler.se
Exempel
Samtliga tre typer av strålning som vi har pratat om är s.k. joniserande strålningstyper.
Detta innebär att de är tillräckligt energirika för att skapa joner av atomer genom att slå ut elektroner från atomerna.
När en människokropp utsätts för joniserande strålning så kan cellerna som utsätts för den skadas allvarligt.
Eftersom strålning finns runt om kring oss hela tiden så har kroppen lyckats utveckla verktyg för att själv reparera vissa av dessa skadorna. Men det är inte ovanligt att cellen inte går att reparera. Det som händer då är att cellen antingen lever vidare med en skada eller helt enkelt dör.
Det är cellerna som lever vidare med skadat DNA som verkligen är farliga. Celler med
•
Om stråldoser, deras storlek vid olika undersökningar och nytta respektive risk med diagnostisk röntgenstrålning
BAKGRUND
Olika typer av strålning har funnits sedan urminnes tid, sedan jorden skapades. All utveckling av liv på jorden har skett i en miljö med strålning och strålningen har bidragit till arternas uppkomst, de arter som finns på jorden idag. Upptäckten av röntgenstrålning och radioaktiv strålning för mer än hundra år sedan innebar en revolution inom medicin, där röntgenstrålning sedan dess är ovärderlig för att utreda och behandla sjukdom.
I strålskyddssammanhang uppdelas strålning i joniserande och icke- joniserande strålning. Båda stråltyperna finns inom det elektromagnetiska spektrumet och skiljer sig åt på grund av att de har olika energimängd.
Joniserande strålning har hög energi och är en typ av strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket gör att atomerna förvandlas till joner därav namnet. Joniserande strålni
•
Stråldos
Stråldos är ett mått på hur farlig den ackumulerade mängden joniserande strålning en människa utsätts för är.
När kroppen utsätts för strålning tillförs kroppsvävnaden energi. Stråldosen (D) fås genom att den absorberade energin (E) divideras med massan (m) av kroppsvävnaden, det vill säga D=E/m. Stråldosen mäts i gray (Gy).
Den biologiska verkningen bestäms inte bara av stråldosen utan även strålningstypen har betydelse, till exempel ger en dos alfastrålning mycket allvarligare skador än lika stor dos betastrålning. För att värdera skadeverkningen multipliceras stråldosen (D) med en kvalitetsfaktor (Q) och vi får då ekvivalentdosen (H) som mäts i sievert (Sv), det vill säga H=Q*D.
Enhet
[redigera | redigera wikitext]När strålning träffar människan påverkar olika typer av strålning kroppens organ på olika sätt. För att beakta detta använder man en enhet som tar hänsyn till hur kroppens organ påverkas av olika slags strålning. Stråldos mäts i enheten gray, Gy.