Hur låter härjedalska
•
Dialektskola del 7: I Härjedalen kan man verkligen säga ”h”.
Härjedalskan har en norsk melodi och många norska ord, särskilt i nordväst. Den är släkt med dialekten i Tröndelag och ibland, säger Christer, förstår de norrmännen bättre än de begriper svenska sörlänningar.
I Jämtland på andra sidan fjällen i norr används diftonger, blaumaulad i stället för blåmålad. I Härjedalen används i stället varje vokal för sig men de använder precis varenda en i varje valör du kan tänka dig.
Det märks särskilt när folk försöker skriva härjedalska. Accenter, små tak och understrykningar används huller om buller för att försöka beskriva ljudrikedomen.
– Om de finns är de ämnade å brukes. Varför ska man bara använde ”hahrta”, säger Christer.
En annan rolig detalj är att språket skiljer sig åt så kraftigt mellan byar som ligger nära. Den som kallas Sven i Bruksvallarna heter Svenj i Tännäs, bara några mil därifrån.
– Och i Storsjö går det långsamt. Där har de dragit ner på hastigheten rejält.
Ge
•
Härjedalen
– Hur for du till Röros?
– Ja, om vintrarna då for vi nog med släde då. (hostar) Och då var det… ja man for mycket längs med sommarvägen då, for efter sjöarna och…
– Jaa.
– och genade och…
– Jaa.
– och råkade man ut för ruskväder så blev man liggande väderfast (dvs. liggande tills ruskvädret var över). Det kunde gå ett par dagar som vi inte slapp ut ur d… stugan.
– Nähä.
– Vi låg på Volldalen en gång.
– Ja.
– Och där stormade så, jag tänkt, ja det var alldeles omöjligt, det var nästan omöjligt att ta sig ut i stallet och…
– Jaa.
– och rykta hästarna.
–Hu då. Ja.
– Men så sken det upp igen.
– Jaa.
– Så vi kom nog till Röros och hem igen.
– Jaa
– Men nog var det, ruskigt många gånger.
– Had… hade du varor med dig ifrån Långå då?
– Nää, det hade jag inte just, utan jag…
– Smör och…
– Ja det var nog…
– sånt.
– då det var marknad det.
– Jaa.
– Jag körde renkött och skinn.
– Jaha.
– Och sådant där.
– Jaha, men annars for ni till Röros och handlade?
•
Utforska svenska dialekter
Hur drar man gränser mellan olika dialekter? I dagligt tal är det vanligt att kalla dialekter för till exempel småländska eller norrländska, som om ett helt landskap eller en hel landsända hade en enhetlig dialekt. I själva verket är variationerna inom Småland och Norrland mycket stora, så det rör sig faktiskt om många olika dialekter.
Det är svårt att säga var gränsen går mellan olika dialekter. Varje dialektord har till exempel sin utbredning, uttalet av olika språkljud har sin och så vidare.
Dessutom finns det olika sätt att se på hur stort område som anses ha samma dialekt. En dialekttalare som talar malmöitiska, talar samtidigt skånska och sydsvenska. Man kan också hävda att varje by i Dalarna har en egen dialekt, medan det på andra håll i landet kanske talas en och samma dialekt i en större del av ett landskap. Varje dialekttalare har själv en uppfattning om vad hon eller han talar och vad dialekten ska kallas.
Sex huvudområden
Språkforskare har