Hur växter växer punkt

Ladda ner som PDF:

Växter på vintern

Bara dom stora bokstäverna

Ta med dig

• Skyltarna i det här dokumentet. Använd gärna whiteboard och pennor eller annat anteckningsmaterial som fungerar under vintertid.

Genomförande

• Gå till en skog eller en park och markera sex platser: A, B , C, D, E, F. Exempelvis kan A vara ett barrträd, B ett lövträd, C en växt/ blomma, D en plats där det finns mossa/lavar osv. Skrapa undan snön om det behövs, så man kan se ordentligt.
• Samla eleverna i ring, berätta följande:  ”Allt levande behöver vatten för att klara sig, oavsett om det gäller människor, växter eller djur. Under vintern blir det en stor utmaning eftersom vattnet ofta är fruset. Olika växter har skilda sätt att hantera bristen på vatten. Nu ska ni få reflektera kring hur olika typer av växter hanterar vattenbristen som uppstår på vintern.” 
• Dela in eleverna i grupper och ge dem eventuellt pennor och papper. 
• Ge dem

  •

  Natur Fasciation

  Fasciation på forsythia. Här ser man den typiska tillplattade formen på den drabbade undre grenen. Arter som har strödda blommor på grenarna eller stjälkarna får mångdubbelt fler blommor om de drabbas av fasciation. Foto: Lotta Flodén

  Text: Lotta Flodén

  Ibland bjuder naturen på överraskningar, en del mer spektakulära än andra. Fasciation hör absolut till den förstnämnda kategorin.

  Då och då stöter man på växter som helt eller delvis avviker från sitt naturliga växtsätt. Det kan finnas många förklaringar, men en inte helt ovanlig företeelse som ger  upphov till egendomlig tillväxt är fasciation.

  Skadad tillväxtpunkt
  Fasciation innebär att tillväxtpunkten (meristemet) har skadats, antingen fysiologiskt, till exempel av bakterier, virus och insektsangrepp eller genetiskt genom arv eller mutation. Namnet kommer från det latinska ordet fascia som betyder band. Fenomenet kallas även förbandning.

  Onormal celltillväxt ger platta stjälkar och blomkorgar
  I van

  •

  Föröka krukväxter med delning

   

  Många krukväxter bildar sidoskott som man kan separera från huvudplantan och få en eller flera nya plantor.

  Sidoskott brukar komma upp hos växter vars blad växer ut från en gemensam punkt direkt ur jorden. Detta kallas ibland för bladrosett. Hos många växter syns dessa sidoskott ganska tydligt, men hos andra kan de gömma sig bland bladverken. Då kan man kika lite mer ingående när det är dags för omplantering.

   

  Bästa tiden för delning är på senvintern och tidig vår då man kan passa på i samband med omplantering. Men blir det trångt i krukan kan man även dela växten andra tider på året.

  Det finns olika typer av sidoskott. Det kan vara sidorosetter, utlöpare av olika slag, sidolökar eller knölar. Här beskriver jag hur du gör för att ta tillvara sidoskott.
  En sidoskott ser ut som en liten kopia av växten och växer upp ur jorden alldeles bredvid huvudplantan. Vissa växters sidoskott tar längre tid på sig än andra att bilda egna rötter.