Schizofreni hur börjar


  • Schizofreni ärftlighet
  • Olika typer av schizofreni
  • Schizofreni symtom
  • Vad är schizofreni

    Vad är schizofreni?

    Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom.1  Den som har schizofreni har återkommande psykoser, vilket innebär att man upplever verkligheten annorlunda.3 Ofta har man även hörselhallucinationer och vanföreställningar. Med behandling kan många med schizofreni leva ett normalt liv. 1

    Cirka 35 000 svenskar lever med sjukdomen schizofreni.4 De flesta insjuknar i 20–30 års åldern. Sjukdomen påverkar kvinnor och män lika, men män får ofta sin diagnos något tidigare än kvinnor.5

    Varför vissa personer insjuknar i schizofreni är fortfarande oklart. Man vet dock att den största riskfaktorn är ärftlighet. Forskning visar att flera gener bidrar till att öka risken för att insjukna i schizofreni. Förutom generna påverkas risken att insjukna i sjukdomen av olika miljöfaktorer. Schizofreni kan även utlösas om man drabbas av stora påfrestningar i livet.1

    Stigma och missuppfattningar

    Det har sedan länge funnits ett stigma förknippat med

    Schizofreni

    Patientinformation

    Kirsi Tarnanen, Raimo K.R. Salokangas, Tanja Laukkala och Finska Läkaresällskapet

    21.10.2020

    Vad beror schizofreni på?

    Man känner inte ännu till orsakerna till schizofreni så bra att sjukdomen kunde förebyggas.

    Den viktigaste ärftliga faktorn vid schizofreni är att sjukdomen eller en annan psykos förekommer hos en nära släkting. Då är risken att insjukna tio gånger så hög som hos den övriga befolkningen. I största delen av schizofrenipatienternas familjer förekommer dock inte schizofreni eller andra psykoser.

    Man vet också att stress spelar en roll, så att schizofreni kan bryta ut som följd av inre eller yttre stress hos personer med benägenhet för sjukdomen.

    Riskfaktorer i omgivningen är bland annat stress hos en väntade mamma, komplikationer i samband med graviditet och förlossning samt infektioner i centrala nervsystemet under barndomen.

    Ökad risk för schizofreni förekommer också i samband med trauma under barndomen och ungdo

    Psykossjukdomar hos barn

    Barn under skolåldern har vanligen en livlig fantasi. Barn pratar ofta om fantasivänner, monster, älvor och andra figurer som de hittat på. Förmågan att göra skillnad på verklighet och fantasi utvecklas så småningom.

    Det är vanligt att barn också har olika illusioner, det vill säga perceptuella hallucinationer. En illusion är ett yttre stimuli som tolkats på fel sätt. Det är alltså inte frågan om en hallucination som barnets eget psyke skapat. Vanliga illusioner är till exempel att olika föremål och skuggor i dämpad belysning ser ut som skrämmande eller konstiga varelser.

    Psykossymtom hos barn

    Egentliga symtom på psykos före tonåren är mycket sällsynta, men ändå möjliga. Enstaka hallucinationer eller sinnesförvrängningar hos barn är vanligen inte ett tecken på psykossjukdom.

    Exempel på psykossymtom hos barn:

    • hallucinationer eller sinnesförvrängningar (hörsel, syn, lukt, smak och beröring/känningar i kroppen)
    • vanföreställningar
    • avbrott i