Hur länge växer tår

Barn som går på tå

Att gå på tå är vanligt bland barn som just lärt sig gå. De flesta växer ur vanan, men vissa barn fortsätter att gå på tå. Ofta kan de sätta ner foten om de vill, men hos en del beror tågången på svårigheter att sätta ner foten. Då kan det behövas en utredning och eventuell behandling.

Orsaker till tågång

Det finns i huvudsak tre skäl till att barn går på tå:

• Frivillig tågång. Den vanligaste orsaken till att barn går på tå är för att de vill. De kan uppleva att det ger bättre balans och snabbhet. I dessa fall kan barnet sätta ner hälen om någon ber dem, men de föredrar att inte göra det. De flesta brukar sluta gå på tå innan de börjar skolan. 

• För korta hälsenor. Hälsenan länkar samman vadmuskeln med baksidan av hälbenet. I sällsynta fall kan barn födas med för korta hälsenor, vilket gör det svårt att sätta ner hälen i marken.

• Underliggande tillstånd. Tågång kan bero på ett underliggande tillstånd, till exempel

  •

  Nageltrång

  Symptom vid nageltrång

  Nageltrång ger symptom i form av svullnad och ömhet i en tå eller ett finger. Det är särskilt vanligt att få besvär i en stortå. Symptomen är ofta relativt lindriga, men ibland kan nageltrång orsaka en infektion med pulserande värk och ett sår som varar.

  Typiska symptom vid nageltrång:

  • ömhet och värk i tån

  • rodnad och svullnad runt nageln

  • varbildning.

  Andra tänkbara förklaringar

  En nagelbandsinfektion kan orsaka ömhet och rodnad runt nagelkanten på ett finger eller en tå. Det är betydligt vanligare att få en infektion i nagelbandet på en fingernagel än på en tånagel. Besvären förekommer ibland samtidigt med nageltrång.

  Nagelsvamp kan uppstå både på fingrar och tår. Det är vanligt att få svamp i och ibland under en tånagel, ofta i samband med fotsvamp. Då kan nageln bli tjockare än vanligt, men även missfärgad, mjuk och spröd. Åldersförändringar kan förändra nageln på ett liknande sätt. Om nageln faller bort eller om naglarna tryck

  •

  Suturtagning

  Omläggning efter borttagande av suturer eller metallclips

  Om såret inte är helt läkt när suturer eller metallclips har tagits bort, bör valet av sårförband baseras på förekomst av nekrotisk vävnad, bakterieinfektion, mängd sårvätska, behov av barriär samt eventuell konsultation av läkare [36]. Eventuella glipor i såret kan förstärkas med steril suturtejp. Ta reda på om patienten har någon överkänslighet mot tejp. Ofta kan det vara bra att tejpa sårkanterna för ett kosmetiskt optimalt resultat, dock ej vid anaeroba infektioner. Ett optimalt förband suger upp överflödig vätska utan att torka ut, skyddar mot bakterieangrepp, fastnar inte samt skadar inte omgivande vävnad [6].

  Om sömmar från kläder skaver mot ärret kan det vara bra att täcka ärret med ett enklare förband eller ste