Hur var förhållandena i
•
Koncentrationsläger och förintelseläger
Koncentrationsläger och förintelseläger förknippas i våra dagar mest med Förintelsen under andra världskriget.
Begreppet koncentrationsläger brukar beteckna inhägnade läger där folk hålls inspärrade, oftast under mycket hårda förhållanden. Fångna utgörs för det mesta av en viss grupp individer som har blivit måltavla för den styrande regimen som har samlat ihop och koncentrerat de utpekade till ett fångläger, därav namnet koncentrationsläger.
Även om vi idag mest förknippar koncentrationsläger med nazisternas utrotning av judar och andra utsatta folkgrupper och minoriteter under andra världskriget så har flera regimer använt sig av dessa läger tidigare, bland andra USA:s regering mot landets ursprungsbefolkning samt Storbritannien under andra boerkriget i Sydafrika. I sin bok, Från Persien i stiltje och storm (Stockholm: Dahlberg, 1918), beskrev svensken Gustaf Hjalmar Pravitz hur han under sin resa genom osmanska imperiet (1917)
•
Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.
De olika faktorerna som påverkar hälsa är sammankopplade, förstärker varandra och samspelar genom hela livet. Ibland kallas dessa faktorer för hälsans bestämningsfaktorer, även om de snarare utgör förutsättningar för hälsa än bestämmer hälsa. Bättre förutsättningar ger ett ökat handlingsutrymme att utvecklas, må bra och göra hälsosamma val. Sämre förutsättningar innebär dock inte automatiskt att en individ får en sämre hälsa. Varje individ har också ett eget ansvar för sina handlingar, sina livsval och sin hälsa inom ramen för sitt handlingsutrymme.
Ett sätt att beskriv
•
Hemmafronten under första världskriget
Under första världskriget uppstod en stor klyfta mellan soldaternas upplevelser vid fronten och hemmabefolkningens förståelse av kriget. Trots de svåra förhållandena i skyttegravarna förstod inte allmänheten i soldaternas hemländer vad som verkligen hände. I Tyskland var situationen ännu värre; en hel vinter fick folk äta mest kålrötter på grund av matbrist. I Storbritannien och Frankrike var ekonomin stabilare, men ändå fanns det sociala spänningar. Samtidigt ökade kvinnornas roll i arbetslivet markant.
Hemmafronten insåg aldrig verkligheten vid fronterna
Soldaterna lärde sig snabbt att befolkningen i deras hemland inte förstod hur de hade ute vid fronten, och så var fallet. Det hände att soldater i sina brev fick frågor som: "Du måste vara fruktansvärt trött när du kommer tillbaka till kasernerna efter striderna".
Franska soldater fick brev från bekymrade äldre kvinnor som på fullt allvar frågade: ”men när det regnar slåss ni väl inte