Förklara hur trädens
•
Så läser du trädens årsringar
Först kan det vara på sin plats att reda ut lite om tillväxt och vedbildning. Eric Agestam, vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp, hjälper till:
– Längst in i trädets centrum bildas ungdomsved. Den omfattar de 10–20 första årsringarna och har många egenskaper som vi inte uppfattar som "bra"; låg densitet, korta fibrer med mera. När en ny årsring bildas hamnar den ytterst på stammen, precis under barken.
Olika sätt att bilda ved
När trädet blir äldre övergår ungdomsveden i så kallad kärnved.
– När årsringarna blir fler används veden längst inne i stammen inte längre till transport av vatten. Veden fylls istället med harts och så kallade extraktivämnen som skyddar mot nedbrytande organismer, röta med mera. Veden blir då tyngre och hårdare. Kärnveden syns tydligt med sin betydligt mörkare färg hos tall, ek och lärk. På gran är den betydligt svårare att se, berättar Eric.
Trädslagen bildar årsringar på olika sätt, vilket i si
•
Tema 2 – Skogsträdens tillväxt och interaktion med omgivande miljö
Förståelse av samspelet
En uthållig skogsproduktion förutsätter att beståndet hushållar med markens resurser, samtidigt som dessa utnyttjas så effektivt som möjligt. Kol och kväve är två nyckelkomponenter för trädens tillväxt. Kol- och kvävecyklerna är till stora delar integrerade med varandra. Träden binder kol som används för dess egen tillväxt, men också för att försörja markens organismer. Kväve tas upp från marken genom trädens rötter i ett samspel med marklevande svampar, som samtidigt är beroende av koltillförseln från träden.
Grundläggande förståelse om detta samspel är viktigt för att förklara hur beståndet reagerar på förändringar i kol- och kvävecyklerna. Kunskaperna är viktiga vid beslut om vilka marker som kan gödslas, hur de bör gödslas, och hur beståndet reagerar på förändringar i kvävedeposition och ett varmare klimat. De är också viktiga för att förstå kvävets effekter på biologisk
•
Stammens uppbyggnad
Hos vissa trädslag har kärnveden en mörkare färgton än splintveden, till exempel hos furu, lärk och ek. Hos andra trädslag skiljer sig inte kärnvedens färgnyans från splintvedens, till exempel hos gran och silvergran.
Kärnved och splintved
Kärnved hos trädslag med mörk kärna har i regel bättre beständighet mot mikrobiell nedbrytning än kärnved hos trädslag med ljus kärna. Trots att det i vissa trädslag inte kan ses någon färgskillnad i veden finns det förekomst av kärnved som även den är mer beständig än splintveden. I det levande trädets kärnved ligger fuktkvoten mellan 30 % och 50 %. I splintveden ökar fuktkvoten från cirka 50 % vid kärngränsen till 160 % ute vid barken.
Bild 1. Furu- och grankärna.
Bild 2. Tallens uppbyggnad.
Cellerna i kärnan