Hur många måste det
•
Timplan för grundskolan
Så många timmar eleverna ska få undervisning i respektive ämne
Ämne respektive timmar
Bild: 230 tim
Hem- och konsumentkunskap: 118 tim
Idrott och hälsa: 500 tim
Musik: 230 tim
Slöjd: 330 tim
Svenska eller svenska som andraspråk: 1 490 tim
Engelska: 480 tim
Matematik: 1 125 tim
Geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap: 885 tim
Biologi, fysik, kemi, teknik: 800 tim
Språkval: 320 tim
Elevens val: 382 tim
Totalt garanterat antal timmar 6 890
Därav skolans val 600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik får dock inte minskas.
Utbildning utan timplan
En huvudman kan ansöka till Skolinspektionen om att få bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen (9 kap. 23 § skolförordningen).
Nyanlända elever
Efter att en nyanländ elev har placerats i en årskurs ska eleven få minst den tid
•
Styrelse och verkställande direktör i aktiebolag
Styrelseordförande
Du måste anmäla en styrelseordförande till Bolagsverket om styrelsen består av två eller fler styrelseledamöter.
Styrelsen väljer styrelseordförande, om annat inte är bestämt i bolagsordningen eller har beslutats på bolagsstämman. Det är en av styrelseledamöterna som ska väljas till styrelseordförande.
Styrelseordföranden ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen sköter sina uppgifter. Vid nyregistrering av aktiebolag ska du anmäla vem som ska vara styrelseordförande om en sådan behövs. Det kan du göra genom en uppgift i stiftelseurkunden och i anmälan eller bara i anmälan. I anmälan ska också finnas en försäkran.
Verkställande direktör (vd)
När du ska registrera ett nytt företag kan du skriva vem som har utsetts till verkställande direktör antingen i stiftelseurkunden och i anmälan eller bara i anmälan.
Samma allmänna krav gäller som för styrelseledamöter. Utöver detta finns krav på bosättning inom
•
Andelen, delen och det hela
I det förra avsnittet repeterade vi vadprocentär och att vi kan skriva samma tal ibråkform,decimalformellerprocentform. I årskurs 7 lärde vi oss också att vi kan använda sambandet mellanandelen,delenochdet helaför att beräkna hur många procent en viss del utgör.
I det här avsnittet ska vi repetera sambandet mellan andelen, delen och det hela, och använda detta samband till att ta reda på hur stor andelen, delen eller det hela är.
Sambandet mellan andelen, delen och det hela
När vi vill beräkna hur många procent något är, då dividerar vi hur stor delen är med hur stort det hela är.
Till exempel kan vi beräkna att om det finns 20 elever i en klass och 8 av dessa elever är flickor, då utgör flickorna 40 % av eleverna:
$$ \frac{8}{20}=\frac{{\color{Blue}5\cdot}\,8}{{\color{Blue}5\cdot}\, 20}=\frac{40}{100}=40\,\%=0,4$$
I det här exemplet använde vi oss av förlängning av bråket för att underlätta beräkningen.
När vi gör den här typen