Hur upptäckte man att
•
De stora upptäckternas tid
Hantverket stod verkligen inte stilla under medeltiden. Nya sätt att konstruera stora byggnader gjorde att skickliga murare kunde bygga vackra katedraler. Timmermän byggde vattenhjul och väderkvarnar som tog till vara vindens och vattnets energi. De första vävstolarna kom till, och tack vare spinnrocken slapp man den gamla metoden att spinna med slända.
500 år efter kineserna lärde sig nu européerna att göra papper och trycka böcker. Tysken Johann Gutenberg förbättrade tekniken i mitten av 1400-talet. Han använde sig av lösa bokstavstyper, metallbitar med enskilda bokstäver på. Dem satte han samman till ord och meningar som sedan kunde tryckas på sida efter sida. Tidigare böcker hade varit handskrivna och därför mycket dyra. Nu fick allt fler råd att köpa tryckta böcker. Den tidens bästsäljare var Bibeln.
Krutet var en annan uppfinning från Kina som kom till Europa på den här tiden. I början användes det för att spränga hål i befästningarna till b
•
Christofer Columbus upptäckte inte Amerika
”In fourteen hundred ninety-two,
Columbus sailed the ocean blue/
And found this land, land of the free,
beloved by you, beloved by me.”
Så lyder de första raderna i en berömd dikt som många engelskspråkiga barn får lära sig utantill i småskolan. Frågar man en vuxen amerikan eller engelsman vem som upptäckte Amerika är chansen därför stor att man får svaret ”Christofer Columbus”.
Även i Sverige är det många som fått lära sig att det var Columbus som upptäckte Amerika. Otaliga filmer och tv-serier har förstärkt den uppfattningen. 1992, lagom till femhundraårsminnet av hans seglats, hade till exempel storfilmen 1492 – den stora upptäckten premiär på svenska biografer.
Och visst stämmer det att Christofer Columbus nådde den kontinent vi i dag kallar Nordamerika. Efter att i åratal försökt övertyga det spanska kungaparet Ferdinand och Isabella om att stödja hans resa västerut lyckades Columbus i början av 1492 få dem att satsa peng
•
Galileo var en rymdsond på väg mot Jupiter. För att justera banan och få lite extra fart gjorde den en förbiflygning nära jorden i december 1990. Sondens instrument gav en möjlighet att betrakta jorden utifrån, som om den vore en främmande planet. Astronomerna ville använda sondens mätningar för att se om de kunde hitta tecken på liv, utan att använda sig av några förkunskaper om hur livet på jorden fungerar.
Liv ger upphov till kemiska processer som avviker från kemin i system utan liv. Galileos instrument kunde fånga upp signaturerna av olika gaser i atmosfären, och dessutom fotografera och fånga upp strålning från vår planet.
Syre: Rymdsonden upptäckte stora mängder syre i atmosfären. Syre kan bildas av växter, men också genom att vattenmolekyler slås sönder av solljuset. För att veta vilka processer som kan absorbera syre ansåg forskarna att de behövde information om planetens geologi, som rymdsonden inte kunde ge. Förekomsten av syre kunde tyda på liv, men avgjorde