Hur lång blir jazzhänder
•
I katalogen till Mejans avgångsutställning berättar rektorn Sanne Kofod Olsen att skolans studenter har ställt ut på Konstakademiens sedan 1784. Själv har jag inte varit med fullt så länge, men jag har sett de flesta avgångsutställningar de senaste 25 åren och kan konstatera att även om dagens studenter, som Kofod Olsen understryker, inte är underkastade samma medie- och ämnesval som för 200 år sedan så har nya kategorier uppstått: studenten som sjunger en skir popsång med en hemmasnickrad musikvideo; studenten som har gjort en film om Svalbard; studenten som yrvaket har smällt upp ett falurött plank mitt i utställningen. De är alla här, redo att upptäcka konsten på nytt! Vad ska vi annars ha ungdomen till?
Kungliga konsthögskolans avgångsutställning
Konstakademien, Stockholm
—
Det nya med årets avgångsutställning är att den domineras av kinetiska skulpturer, tekniska konstruktioner, storskaliga assemblages och pseudo-arkitektoniska byggen. Efter att i flera år
•
Hej vänner.
Nu kommer ett 100% ärligt inlägg om något som darrande utelämnande som min kropp. Det här inlägget har legat och bränt i utkast-korgen sedan i oktober. Inväntat någon form av lämpligt tillfälle. Typ februari-blekhet och post-jul I guess.
Efter 35 år i den här kroppen så har jag lärt mig att älska den, men det har banne mig inte varit lätt alla gånger. Det är ett heltidsjobb att vara missnöjd över sin kropp.
Platt mage, sammetslena ben, jämn hud och fast röv – allt det där som rubrikerna skriker åt oss – är inget som jag någonsin har haft. Och kommer aldrig någonsin få. Det är heller inget jag (längre) vill ha, eftersträvar.
Jag har mina prickar, daller och mjuka mage.
Och så har det alltid varit.
Till och med när jag som 12-åring började mixtra med att svälta, kräkas och extremträna i någon kamp mot livet, förväntningarna, kontrollen och problemen, så var min kropp just min – en mjuk kropp (om än då benig och tunn under det mjuka), med prickar och egenheter. In
•
Om Jazzhands
Original-Jazzhands är http://mytwojazzhands.blogspot.com, där mycket av det bästa jag skrivit finns. Inser jag, såhär i efterhand.
Här är det första inlägget någonsin, från januari 2007:
“Jazzhands är en underbar entertainergest. Vanlig inom vaudeville. Man öppnar händerna med handflatorna mot publiken och fingrarna totalt utsträckta. Sedan skakar man dem lite lätt. Och ler.
En underbar gest, som sagt. Förekommer i en lång och lätt plågsam scen i Little Miss Sunshine. Och givetvis Cabaret. Liza Minelli är grym på jazzhands. Hon var det i alla fall innan alkoholen tog överhanden.
Jazzhands anses på många håll vara ett exmpel på dålig smak. Det är grymt klichéartat och, som sagt, förknippat med pinsam vaudeville och Turteatern i Farsta. Men det är utan tvekan den totala entertainergesten och därför heter min blogg Jazzhands. För att min blogg kommer att vara all about entertainment. och för att min kompis Sofia insett att jazzhänder förekommer i långt många