Hur många beräknas
•
Andelen, delen och det hela
I det förra avsnittet repeterade vi vadprocentär och att vi kan skriva samma tal ibråkform,decimalformellerprocentform. I årskurs 7 lärde vi oss också att vi kan använda sambandet mellanandelen,delenochdet helaför att beräkna hur många procent en viss del utgör.
I det här avsnittet ska vi repetera sambandet mellan andelen, delen och det hela, och använda detta samband till att ta reda på hur stor andelen, delen eller det hela är.
Sambandet mellan andelen, delen och det hela
När vi vill beräkna hur många procent något är, då dividerar vi hur stor delen är med hur stort det hela är.
Till exempel kan vi beräkna att om det finns 20 elever i en klass och 8 av dessa elever är flickor, då utgör flickorna 40 % av eleverna:
$$ \frac{8}{20}=\frac{{\color{Blue}5\cdot}\,8}{{\color{Blue}5\cdot}\, 20}=\frac{40}{100}=40\,\%=0,4$$
I det här exemplet använde vi oss av förlängning av bråket för att underlätta beräkningen.
När vi gör den här typen
•
Ökning och minskning
I det förra avsnittet repeterade vi sambandet mellanandelen,delenochdet hela. Med hjälp av tre olika sätt att skriva det sambandet, kunde vi räkna ut hur stor andelen, delen eller det hela är. I årskurs 8 har vi även lärt oss hur vi kan räkna på förändringar i procent, vilket vi har användning för när till exempel priset på en vara höjs eller sänks.
I det här avsnittet ska vi repetera hur vi räknar med ökningar och minskningar. Vi kommer att se att vi nu kan använda sambandet mellan andelen, delen och det hela för att bättre förstå förändringarna.
I nästa avsnitt ska vi gå ett steg längre och lära oss hur vi kan använda förändringsfaktorer, vilka gör det enklare för oss att beräkna nya värden efter förändringar.
Från kronor till procent
Vi ska börja med att räkna några uppgifter, där vi vet att en viss varas pris har förändrats i kronor räknat och vi vill ta reda på hur många procent av det gamla priset som denna förändring är.
Ett par sko
•
Så beräknas din pension – basbelopp, beräkningsfaktorer och värderegler
* Den pensionsgrundande inkomsten är din inkomst minskad med den allmänna pensionsavgiften med 7 procent. Det innebär att den högsta pensionsgrundande inkomsten 2025 är 604 500 kronor eller 50 375 kronor per månad. Maximal pensionsavgift är efter avrundning 45 500 kronor. Den högsta inkomsten som utgör underlag för allmän pension blir då 650 000 kronor, 604 500+45 500.
Så här har vi räknat
80 600 (Inkomstbasbelopp för 2025) x 8,07= 650 442
650 442 x 7 % = 45 531 kronor ≈ 45 500 kronor i avgift
(80 600 x 7,5 = 604 500 högsta möjliga pensionsunderlag för år 2025)
604 500 + 45 500 = 650 000 kronor är högsta möjliga belopp som utgör underlag för allmän pension år 2025.
**Lägsta inkomst för intjänande till allmän pension som är 42,3 procent av prisbasbeloppet.
***Från det år du fyller 67 år är brytpunkten för statlig skatt 733 200 för år 2025.Skatteverket om statlig inkomstskatt