Hur blir man kärlek

Vad är kärlek?

Kärlek är en komplex upplevelse som, precis som alla mänskliga tillstånd, innefattar en blandning av känslor, tankar, kroppsliga upplevelser, impulser och handlingar. I fokus för kärlekens blick kan vi till exempel ha andra människor (kärleken kan då vara romantisk, familjeorienterad eller vänskaplig), djur, ting eller oss själva. Kärleken hjälper oss att uppleva trygghet och stärka relationen till andra och till oss själva, och utgör en av människans mest grundläggande och livsnödvändiga känsloupplevelser.

Kärlekens faser

Kärleken kan delas in i olika faser. En teori utgår från följande trestegsraket:

1. Förälskelsefasen: I den initiala fasen känner vi en stark lockelse till någon eller något. Känslor av nyfikenhet och intresse är starkt närvarande. Förälskelsen liknar det tillstånd som kan uppstå mellan spädbarn och förälder där fokus ligger på att knyta an. Eftersom förälskelsen tar mycket energi orkar vi inte befinna oss här allt för länge, så denna f

   •

   Kärleken sitter i hjärnan

   Det är i det så kallade limbiska systemet i hjärnan som våra beteendeimpulser genereras. Nerverna här styrs av kemiska signaler och är helt avgörande för våra känslor. Under förälskelsefasen är det de kemiska signalämnena, vars uppgift är att överföra information mellan cellerna, som frigörs i ”känslohjärnan” och ger upphov till kraftiga känslor av njutning. Ett av ämnena som ligger bakom förälskelsen är dopamin. Att nivåerna av dopamin ökar i hjärnan hos en förälskad person har man kunnat studera i magnetkamera.

   – Förälskelsefasen ser nästan ut som en beroendesjukdom, säger Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala universitet. När dopaminet ”kickar in” i hjärnans belöningsområden vid förälskelse blir upplevelsen stark och mäktig och liknar faktiskt den som brukar finnas vid utvecklandet av ett beroende.

   Om känslosystemet i hjärnan inte aktiveras så blir det heller inga känslor, då nerverna här är helt avgörande för våra känslor. Enligt Åke Pålshammar

   •

   Kärleken sitter till stor del i hjärnan

   eventNewsArticle

   standard-article

   false

   { "dimensions": [ { "id": "department.categorydimension.subject", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Keywords", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Person", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Tag", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "localcategorytree.su.se", "name": "Lokala kategorier för www.su.se", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Category", "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter", "name": "Forskning", "entities":