Hur många i sällskap
•
Den som vill servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker samt av alkoholdrycksliknande preparat, måste alltid söka tillstånd för det. Ansökan görs i den kommun där serveringsstället är beläget. Det står i 8 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622), AL.
I detta avseende gör AL inte skillnad mellan kommunala lokaler eller andra lokaler. Kommunen ska i varje enskilt ärende göra en egen bedömning och motivera varje beslut utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Kommunen ska inte bevilja tillstånd:
- om den sökande inte uppfyller kunskapskraven eller kriterierna som står i 8 kap. 12 § och 14–15 §§ AL
- om lokalerna inte är lämpliga ur brandsäkerhetssynpunkt (8 kap. 16 § AL)
- om serveringen kan störa ordning och nykterhet eller vara en risk för människors hälsa (8 kap. 17 § AL).
Enligt förarbetena till alkohollagen syftar belägenhet till geografisk belägenhet, till exempel att lokalen ligger i ett bostadsområde eller i ett område som är känsligt för störningar. D
•
Vill du ha sällskap – fråga efter sällskap
Det finns många ensamma ungdomar och unga vuxna, bekräftar socialhandledare Annika Paananen som jobbar på Resurscentret Föregångarna i Vasa och har mött många ensamma under åren. Men Paananen vill gärna avdramatisera ensamheten.
– Den är ju inte farlig, vi är inte hotade till livet även om vi är ensamma ett tag.
Hon vill skilja på den fysiska och den upplevda ensamheten. Man behöver inte nödvändigtvis uppleva sig ensam även om man är ensam fysiskt – men man kan uppleva sig ensam trots att man är i grupp.
Man kanske aldrig riktigt knyter an till dem man umgås med.
– Det är den upplevda ensamheten som är avgörande och svår för många.
Även om man är inkluderad i ett sammanhang känner vissa att den kontakten när som helst kan upphöra.
– Det gör att man kanske aldrig riktigt knyter an till dem man umgås med och kan uppleva sig ensam oberoende av hur mycket sällskap man har.
Enligt Paananen är den största gåvan man kan ge
•
Kakor på scb.se
Under pandemin gjorde restriktioner för större sällskap att många avstod eller sköt upp stora fester som bröllop. Under pandemiåren 2020 och 2021 var det i genomsnitt 27 procent färre som gifte sig, om man jämför med snittet under åren 2015-2019.
Man skulle kunna anta att antalet vigslar skulle bli fler än vanligt de närmast följande åren efter pandemin.
– Det blev ingen vigselsvåg efter pandemin, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.
Efter att restriktionerna avslutades blev det visserligen fler vigslar, men under åren 2022 och 2023 var det fortfarande i genomsnitt 11 procent färre vigslar än åren före pandemin.
Ökningen av vigslar efter pandemin verkar dessutom avta. Fram till och med oktober i år har det firats totalt 39 340 giftermål.
– Det är färre antal vigslar i januari till och med oktober i år jämfört med samma period både 2022 och 2023. Totalt handlar det om 16 procent färre vigslar om man jämför med snittet för samma pe