Hur många mm regn
•
Maximal dygnsnederbörd
Mätmetoderna för nederbördsmätning skiljer sig åt mellan de olika mätstationerna. Mätningarna vid Observatorielunden sker manuellt två gånger per dygn, vilket ger ett sammanlagt dygnsvärde. SLBs och SVOAs stationer är automatiska mätstationer, där nederbörden registreras per tidsenhet. Därmed kan nederbördsintensiteten (t ex mm/tim) redovisas, vilket inte är möjligt för Observatorielunden. Vissa år finns data tillgängligt från alla mätstationer, medan medelvärdet andra år baseras på betydligt färre stationer, beroende på driftstörningar.
Observatorielunden
Den maximala dygnsnederbörden vid Observatorielunden har ökat något sedan mätseriens start år 1961. Medelvärdet för referensperioden 1961-1990 var 30,2 mm, jämfört med 32,5 mm för den nya normalperioden 1991-2020. Detta motsvarar en ökning med ca 8 procent. Statistiken visar att årets största nederbördstillfälle oftast infaller under sommaren, främst i juli och augusti.
Det är ovanligt med en dygnsnede
•
Regn är nederbörd av flytande vatten. Regndropparnas diameter varierar mellan 0,5 och 5,0 mm, men kan bli ända upp till 10 mm. Regn är den nederbördsform som har störst betydelse som källa för färskt vatten i stora delar på jorden
I moln finns små droppar av vatten. De hålls uppe av svaga uppvindar i molnet. Regndroppar bildas av molndroppar som växer tills att de blir så tunga de faller ur molnet. En molndroppe måste öka i storlek nästan en miljon gånger för att bilda en regndroppe.
Det finns tre processer som svarar för molndropparnas tillväxt: kondensation, koalescens och bergeronprocessen.
⇑ Kondensation
Moln bildas genom att fuktig luft närmast när den soluppvärmda marken, värms upp och blir lättare stiger. Molndroppar bildas och växer genom kondensation. Det kan ta dagar att bilda regndroppar, med det kan regna redan 30 minuter efter att ett moln bildats. Kondensation är dock viktig för tillväxt upp till en diameter av 20 µm.
⇑ Koalocens
Vid koaloce
•
Regnmätare
Regnmätare eller nederbördsmätare är ett mätverktyg avsett att mäta hur mycket nederbörd som faller på en given plats under en given tidsperiod. Den kallas även pluviometer (av lat.pluvia, "regn", och gr.metron, "mått"), eller i äldre tid ombrometer eller om nederbörden automatiskt registreras ombrograf.[1]
Nederbörd mäts vanligen i millimeter, vilket motsvarar antalet liter som fallit per kvadratmeter. I engelskspråkiga länder anges ofta nederbörden i tum med två decimaler. En tum motsvarar 25,4 mm. Vid nederbördsmätning mäts fast nederbörd i smält form, till skillnad från snödjupsmätning som avser snö som redan ligger på marken. I många länder räknas dagg och rimfrost in i nederbördsmängden, men inte i exempelvis Sverige.
För att nederbördsmätningen ska bli korrekt är det viktigt att nederbördsmätaren placeras rätt så att inte vind eller andra ovälkomna felkällor påverkar mätningen. Andra faktorer som kan påverka mätresultatet negativt är avd