Hur förvaras radioaktivt
•
Vår metod för slutförvaring
SKB arbetar efter en speciell metod för slutförvaring av det använda kärnbränslet. Metoden kallas för KBS-3 och bygger på tre skyddsbarriärer: kopparkapslar, bentonitlera och det svenska urberget.
För närvarande mellanlagras allt använt kärnbränsle i Clab i Oskarshamn. Radioaktiviteten avtar, klingar av, efter hand och avfallet blir mindre och mindre farligt med tiden. Men det innehåller också ämnen som är mycket långlivade och behöver slutförvaras under lång tid framöver.
SKB planerar därför att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun. Den metod som utarbetats innebär att det använda kärnbränslet först kapslas in i koppar. De täta kopparkapslarna placeras därefter i ett tunnelsystem på cirka 500 meters djup nere i urberget. Här bäddas kapslarna in i bentonitlera.
Kopparkapseln skyddar
Kopparkapslarna kommer att ha insatser av segjärn. De är fem meter långa och en enda kapsel väger runt 25 ton när den är fylld med a
•
Kärnavfall och slutförvaring
Slutförvar
Eftersom kärnavfall och använt kärnbränsle ärradioaktivt och skadligt under mycket lång tid måste det slutligen förvaras i slutförvar som ska skydda människa och miljö. Att bygga slutförvar innebär att utöva s.k. kärnteknisk verksamhet, vilket kräver tillstånd enligt särskilda tillståndsprocesser.
I Sverige finns i dag drygt 7 000 ton högaktivt använt kärnbränsle från landets kärnkraftverk. Det använda kärnbränslet som behöver isoleras i minst 100 000 år mellanlagras sedan 1980-talet i Oskarshamn (Clab) i väntan på ett slutförvar. Regeringen fattade den 27 januari 2022 beslut om tillåtlighet och tillstånd att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. Läs mer under menyn Tillståndsprocess om slutförvar för använt kärnbränsle.
Vid driften av kärnkraftverk uppstår driftavfall som är låg- och medelaktivt. Det slutförvaras sedan 1980-talet i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). Regeringen fattade den 22 december 2021 b
•
Hur fungerar kärnkraft?
Faktablad
I Sverige finns sex kärnkraftsreaktorer i drift. 2021 stod kärnkraft för 31 procent av den svenska elproduktionen. Här hittar du kortfattade fakta om kärnkraft, hur det fungerar och vilka för- och nackdelar kärnkraften har.
Publicerad 12 mar, 2021 • 4 min att läsa
Kärnkraft – att klyva atomer för att koka vatten
Ett kärnkraftverk fungerar egentligen som en väldigt komplicerad vattenkokare. Energin kommer från klyvning av anrikat uran. Anrikningen innebär att man ökar halten av en specifik klyvbar isotop av uran. När uranet bestrålas med neutroner klyvs atomkärnan. Det frigör fler neutroner som startar en kedjereaktion som sedan fortsätter av egen kraft. Vid uranklyvningen frigörs nya neutroner som behöver bromsas för att kunna fortsätta klyva uranatomer. Det görs i de svenska reaktorerna med hjälp av vatten, så kallat lättvatten. Därför kallas kärnkraftsreaktorerna som används i Sverige för lättvattenreaktorer. Lättvatt