Hur stor begränsningsarea


  • Mantelarea
  • Begränsningsarea cylinder
  • Hur räknar man ut volymen på en cylinder
  • Din skolas prenumeration har gått ut!

    Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.

    KÖP PREMIUM

    Så funkar det för:
    Elever/StudenterLärareFöräldrar

    Din skolas prenumeration har gått ut!

    Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@eddler.se

    I den här lektionen går vi igenom de geometriska kropparna kub och rätblock. Vi visar även hur du beräknar volymen för dessa.

    Både kuber och rätblock kan ses som lådor. Dvs tredimensionella geometriska figurer med sex sidor och åtta hörn. Alla hörn är vinkelräta. Faktum är att en kub också är ett rätblock där alla sidor är lika långa. Nedan lär du dig hur du beräknar volymen för dessa geometriska figurer.

    När du skall beräkna volymen för en kub eller ett rätblock så tar du reda på dess längd (l) och dess bredd (b). Multiplicerar du dessa med varandra så får du basytans area. Denna kan du sedan multiplicera med höjden (h) för att få volymen.

    Kub

    Rätblock

    Nästa lektion

    Begränsningsarean för en kub.

    Med begränsningsarea menas arean av de sidoytor som begränsar kroppen.
    Anta att du har en kub där längden på alla sidor är 1 dm.

    Hur ser en sådan figur ut om man öppnar den och vecklar ut alla sidor?

    En kub med volymen 1 dm³ har 6 st sidoytor som alla har arean 1 dm².

    Därför kan man när det gäller en kub beräkna begränsningsarean 6 • arean av en sidoyta. Med kuben ovan blir det därför 6 • 1 = 6 dm².

    Begränsningsarean för övriga rätblock

    Ett rätblock har längden 20 cm, bredden 10 cm och höjden 15 cm. Det ser ut som bilden nedan.

    För att förstå hur man ska beräkna begränsningsarean så kan man klippa upp rätblocket och titta på alla delytorna som rätblocket består av. Då kan det se ut så här:

    Som man ser så har vi sex olika ytor precis som hos kuben men med den skillnaden att alla ytor inte är lika stora. Vi har sex rektanglar som vi alla beräknar arean på och därefter adderar.

    10 • 15 + 10 • 20 + 10 • 15 + 15 • 20 + 10 • 20 + 15 • 20

    Omkrets och area

    Omkrets används för att bestämma hur långt det är runt en figur och area används för att mäta ytan av en figur. I det här avsnittet tittar vi på hur man tar fram omkrets och area för några vanliga figurer inom matematiken. Vi tittar också på hur man omvandlar area mellan olika enheter.

    Omkrets

    En figurs omkrets är den sammanlagda längden av de linjer eller kurvor som avgränsar figuren.

    Fyrhörningar

    Fyrhörningar har alltid fyra sidor. Om man summerar längden på dessa fyra sidor får man fyrhörningens omkrets. Nedan ser vi några av de vanligare fyrhörningarna.

    Parallellogram


    En parallellogram har fyra sidor och dess motstående sidor är parallella och lika långa.

    Rektangel


    En rektangel är ett specialfall av en parallellogram, men som enbart har räta vinklar. Det innebär att alla rektanglar även är parallellogram. Motstående sidor är lika långa.

    Kvadrat


    En kvadrat är ett specialfall av en rektangel, men där alla sidor har samma längd. Eftersom