Hur bränns bin

  • Kan bin stickas
  • Humla livslängd
  • Gör humlor honung

    • •

    Bin och humlor

    Varroakvalstret är ett spindeldjur och det finns på alla kontinenter där man håller honungsbin.

    I Sverige påträffades varroakvalster för första gången 1987 på Gotland. Första gången det upptäcktes på fastlandet var 1991. Varroakvalstret har spridit sig norrut och kan idag påvisas i större delen av landet.

    Varroakvalstrets biologi

    Varroakvalstret är ett spindeldjur och har därför åtta ben. Det har samma rödbruna färg som bilusen. Det är lätt att förväxla varroa och bilus. Bilusen är dock en insekt och har bara sex ben. Kvalstret är cirka 1,7 millimeter brett och 1,3 milli­meter långt. Bilusen har ungefär samma storlek men är mera långsmal.

    De varroakvalster som finns på vuxna bin är honor. De kan själva förflytta sig på vaxkakorna men följer främst med ambina till yngelcellerna och placerar sig sedan på larverna när ambiet matar dem. För att kvalstret ska kunna föröka sig måste det ha tillgång till biyngel.

    Honan föredrar drönaryngel framför arbetaryngel och söke

    •

    Det påstås ofta att vetenskapen inte kan förklara humlors flygförmåga, men detta stämmer inte. Dessutom är de trevliga och gör inte en människa förnär om man inte bråkar med dem. Bygg ett humlebo och få fler äpplen i fruktträdgården på köpet! Dessutom, läs om humlor verkligen bränns.

    Humledrottningen övervintrar i skrymslen i trädstammar, hus eller andra skyddade platser. När vårens värmande solstrålar når humlan vaknar den och är hungrig. Genast ger den sig ut på jakt efter mat. Stärkt av nektar bygger humlan bo. Humlorna är sociala insekter som bygger bo tillsammans där de pysslar om sin drottning. Först startar humledrottningen byggandet och lägger några ägg. Ur dessa ägg kläcks hennes medhjälpare som hjälper till att avsluta bobyggandet.

    Humlan utnyttjar med stor förkärlek en övergiven håla som mössen grävt. Humlorna är bland annat förtjusta i det bobyggarmaterial som mössen lämnat efter sig. Det kan också hända att de slår sig ned i en gammal fågel- eller fladdermusholk

    •

    Humlor

    Humlor (Bombus) är ett släkte av insekter tillhörande familjen långtungebin (Apidae) inom överfamiljen bin (Apoidea). Släktet förekommer främst på norra halvklotet, med enstaka arter i Sydamerika.

    Individerna inom släktet är kraftigt byggda. Kroppen har tätt sittande hår som i regel ger ett tvärrandigt utseende i svart, vitt och gult eller brunrött. Gadden är nästan osynlig och utan hullingar, och giftet är svagare än hos honungsbiet.[1]

    Humlesläktet utom undersläktet snylthumlorna (Psithyrus) har ibland beskrivits under namnet sociala bin.[1]

    Anatomi och fysiologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Som för alla insekter delas humlans kropp in i huvud, mellankropp och bakkropp. Huvudet har antenner, ögon samt käkar och övriga mundelar, bland annat tungan. Mellankroppen bär upp vingarna, flygmusklerna och benen. Bakkroppen innehåller matsmältningsorgan, könsorgan och gadd.[2]

    Ögon

    [redigera | redigera wikitext]

    En humla har två typer av ögon: Sammansa