Hur är turkiets ekonomi
•
Turkiet
Nyckeltal och fakta
| Huvudstad: | Ankara |
| Etniska grupper: | Turkar 70-75%, kurder 19%, andra minoriteter 7-12% (2016) |
| Språk: | Turkiska, kurdiska, dimli, azeri, kabardian |
| Religion: | Muslimer 99,8 %, andra/ospecificerad/ingen 0,2 % |
| Befolkningsantal: | 85,816,199 (2023) |
| Statsskick: | Presidentstyre |
| Area: | 783 562 kvadratkilometer |
| Valuta: | Turkisk lira |
| Bruttonationalinkomst per invånare: | 37 274 PPP$ |
| Nationaldag: | 29 oktober |
Geografi
Turkiet ligger där Europa möter Asien, och vid det viktiga Bosporensundet, som är ingången till Svarta havet. I norr ligger kusten mot Svarta havet, i väster mot Egeiska havet och i söder kusten mot Medelhavet. I öster bildar branta bergskedjor naturliga gränser mot grannländerna Irak och Iran. Bergsområden dominerar också större delen av inlandet, där medelhöjden är 1 000 meter över havet. I de västra delarna av landet består landskapet av låglänta slätter som är idealiska för jordbruk.
Turki
•
Turkiet – Ekonomisk översikt
Under en stor del av 2000-talet har ekonomin vuxit snabbt, nästan lika snabbt som i Kina och Indien. Exportindustrin har haft framgångar och turkiska företag i speciellt bygg- och anläggningsbranscherna är aktiva i Mellanöstern, Centralasien, Nordafrika och på Balkan. Turkiets ekonomiska frammarsch har gett landet en plats i G20, en sammanslutning av världens 20 största ekonomier (19 länder plus EU) som möts regelbundet för att dryfta världsekonomin. I Världsbankens klassificering av världens länder räknas Turkiet till gruppen övre medelinkomstländer, vilket är den näst högsta kategorin (se översikt här).
Ekonomin har varit starkt statskontrollerad men stegvis privatiserats. Sedan mitten av 2010-talet har det dock funnits en tendens till att staten av maktpolitiska skäl tagit kontroll över privata f&oum
•
Erdoğan leder Turkiet mot ekonomisk ruin
Under slutet av 2021 verkade den turkiska lirans fall gentemot dollarn vara ostoppbar – det var som om den höll på att smälta bort. Centralbanken försökte envist ingripa och sålde dollar för att hålla uppe värdet på liran men till ingen nytta. Valutareserven tömdes i stadig takt, och landet såg ut att färdas snabbt mot konkurs. Ändå stod president Recep Tayyip Erdoğan orubbligt fast vid vad som i breda kretsar kallas en ”okonventionell ekonomisk politik”. Han anses ensam vara ansvarig för den turkiska ekonomins katastrofala slagsida.
Den turkiska krisen är nu i början av 2022 fortfarande så allvarlig att det knappast är någon vild gissning att Turkiet under året kommer att generera många rubriker. Även om spänningarna mellan Ryssland och väst kring Ukraina självklart överskug