Hur utvinns metall från
•
Västerbotten
Sulfidmalmförekomsterna i Skelleftefältet i Västerbotten upptäcktes inte förrän på 1920-talet, med början i Boliden. Det rör sig om komplexa sulfidmalmer med koppar, zink och bly samt mindre mängder guld och silver, liksom mellansveriges malmer knutna till 1900 miljoner år gamla vulkaniska bergarter. Förutom Boliden kan nämnas förekomster som Långsele, Långdal, Näsliden, Renström, Rakkejaur och Kristineberg. En avvikande malmtyp består av guldförande kvartsgångar, brutna bl.a. i Björkdalsgruvan.
Norrbotten
Malmfälten i Norrbotten består framför allt av de jättelika järnmalmfyndigheterna i Kiruna och Malmberget, en av grundpelarna för Sveriges ekonomi, men därtill kommer ett flertal fyndigheter av koppar och guld. I synnerhet bör den aktiva koppargruvan Aitik utanför Gällivare nämnas. Kopparhalten är visserligen låg i Aitik, men malmkroppen är mycket stor, och brytningen sker i ett väldigt dagbrott.
Kirunamalmernas bildning har varit omdiskuterad: antingen utfällning
•
Geologi och gruvdrift
Vår berggrund bildades för flera miljoner år sedan. Olika processer har bidragit till att olika typer av berg har bildats på olika platser. Mineraliseringar, koncentrationer av värdefulla mineral, bildas under vissa processer. Om dessa mineraliseringar anses ekonomiskt brytvärda så benämns de malm.
Ett flertal faktorer spelar in när en fyndighetens brytvärdhet räknas ut. Viktiga faktorer är brytningskostnaden för fyndigheten, metallhalt och dess läge. En kopparmalm med en halt på 0,3 procent är antagligen inte brytvärd om den ligger på 1 000 meters djup men kan vara intressant om den finns på ytan. Detta är för att brytningskostnaden är lägre i ett dagbrott (vid ytan) än i en underjordsgruva. Vid dagbrott kan mer malm brytas med lägre halt medan underjordsgruvor innebär dyrare drift. Om fyndigheter med högre koncentrati
•
Samhällets behov av metaller
Sedan tidigt i människans historia har vi använt metaller, i allt från verktyg till byggnader till kosttillskott. Från början användes metaller som var enkla att få tag på, exempelvis koppar och järn. Med smartare teknologi har antalet metaller vi använder ökat exponentiellt. Flera metaller används för att bilda legeringar för att dra nytta av olika metallers egenskaper. Andra används i modern teknik som pekskärmar, kretskort eller fiberoptiska kablar.
Med en ökande befolkning och ökad levnadsstandard på flera håll så ökar behovet av metaller. En människa i Europa använder till exempel i snitt 600 kg koppar och 15 ton järn, samt flera ton av andra metaller och mineral under sin livstid.
Metaller är grundämnen som utvinns från vår berggrund. Metaller är ändliga resurser, det vill sä