Hur växten tar upp


  • Vad är cellandning
  • Vad är fotosyntes
  • Fotosyntes formel
  • Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

    • vad en växt behöver för att kunna växa
    • hur växterna tar upp vatten och näringsämnen ur marken och transporterar dessa
    • hur växtens gröna delar producerar energi, socker och syre.

    Diskussion kring inledningsbilden (s. 36–37)

    Koldioxid: bladen.

    Solljus: bladen.

    Näringsämnen lösta i vattnet: rötterna.

    Arter på den inledande illustrationen:

    Växter: kamomill, tall, svalört.

    Bildanalysfrågor och -svar

    Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

    s. 39 Hyfer 

    Vad ser du på bilden?

    Vilket fenomen behandlar bilden? 
    Bilden visar mykorrhiza, som bildas vid samarbete/symbios mellan träd och svampar.

    Känner du igen något på bilden?

    Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

    Näring

    I naturen växer vilda växter av vad som finns naturligt i jorden. Insekter och kryp, bakterier, svampar och olika mikroorganismer ser alla till att vissna växtdelar bryts ner. Det är de förmultnade växterna som blir ny näring i jorden.  
    Men för våra odlade grödor räcker inte naturens egen näring till. Jordbrukets växter kräver extra tillskott för att bonden ska få en så bra skörd som möjligt. Näring som bonden tillför kallas för gödsel. Gödsel berikar jorden med allt som växterna behöver extra: kväve, fosfor, kalium, kalcium, magnesium och svavel.

    Det finns gödsel som är organisk och så finns det mineralgödsel. Organisk gödsel är till exempel växtrester som återgår till jorden när bonden plöjer, eller kiss och bajs från gårdens djur. Mineralgödsel tillverkas av människor på fabriker. 

    Växterna behöver skydd från angrepp

    Utöver näring, ljus och vatten behöver bonden skydda växterna från angrepp. Angriparna kan vara insekter, larver, kryp, sva

    Vattnets kretslopp och fotosyntesen

    Faktablad

    Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar och vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp.

    Publicerad 25 mar, 2021 • 3 min att läsa

    Nästan all energi kommer från solen. Solen tillför hela tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det är energi från solen som driver vattnets kretslopp och som får vindarna att blåsa, vilket i sin tur ger vågor på haven.  

    Vindar uppstår när energi från solen sätter fart på luften i atmosfären. Först värmer solen jordytan, som i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas. 

    Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp i sjöar och hav avdunstar det och bildar vattenånga som s