Hur produceras frön
•
Odla ditt frö själv
- lite om fröodling
Det är inget mysterium att odla sitt eget frö. Växterna sköter det mesta själva. De vill inget hellre än att gå i blom, bilda frö och sprida sin avkomma i så stort antal som möjligt. Och med enkla medel kan vi hjälpa de utvalda växterna och dessutom förbättra vårt utsäde genom selektion år efter år. I årtusenden har odlare samlat sitt utvalda frö, utan hjälp av vare sig syntetiska preparat eller genteknik. Och utan våra förfäders nyfikenhet, insikt och drift att överleva och önskan att förändra och förbättra, skulle vi nu ha ytterst få av de sädesslag, grönsaker, frukter och blommor, som vi idag tar för givna. Endast ett fåtal av de växter vi lever av är vildväxande.Vem som helst av oss, som har lite vana från odling, kan lätt få ihop sitt eget utsäde av flera arter. Fröodling behöver inte vara komplicerat. Men det kan också, om man vill, få växa till ett mycket invecklat och ständigt föränderligt uttryck för livets gestaltning. Läs mer ne
•
Fröns groning - faktorer som påverkar
Jätteverbenans frö, Verbena bonariensis, är ett exempel på arter som behöver en fuktig köldperiod, stratifiering, för att gro. I rabatten sköter det sig självt genom självsådd med massor av små groddplantor som kommer på våren. Annars får man ta till kylskåp minst sex veckor för att lura fröet att det är vinter.
Varje art har sina strategier för att fröet ska gro. Hos några gror fröet direkt, färskt. Men för de flesta arter går fröet in i ett vilstadium, frövila.
Det gäller att invänta den tidpunkt då oddsen för en lyckad groning är som högst. Som odlare får du nycklarna till att bryta frövilan och lyckas med sådden om du känner till växtens ursprung och därmed knepen för att härma det optimala, naturliga förhållandet.
Det vi som odlare kan laborera med är framför allt lagom fukt, ljus, temperatur, tid och kombinationer däremellan. Vi kan också bearbeta fröet före sådd, för att mjuka upp skalet så att vatten kan trän
•
Frö
- För guden i nordisk mytologi, se Frej.
Ett frö är fortplantningskroppen hos fröväxter. Det kallas kärna om det är ett hårt innandöme som i bär eller stenfrukt. Ett frö består av ett embryo, eventuellt näringsvävnad, och ett skal. Frön kan vara nakna, som hos barrväxter, eller inneslutna i frukter, som hos blomväxter. Embryot utvecklas ur ett befruktat ägg som sitter i fröämnet. Integumenten som omsluter ägget utvecklas sedan till fröskal. Fröämnen sitter i fruktämnet hos blomväxter och på kottfjällen hos barrväxter.
Hos nakenfröiga växter, till exempel barrträd, bildas fröet från ett inte inneslutet fröämne, medan fröet eller fröna hos gömfröiga växter (blomväxter) är inneslutna i en frukt. Fröet kan variera i storlek från nästan mikroskopiskt litet, som hos orkidéer, till mycket stort, som hos vissa palmer. Normalt består fröet av grodd (embryo), näringsvävnad (frövita, endosperm) och fröskal.
Den färdiga grodden innehåller anlaget till den första